Svart katt

Lokal tid: 01.34
Antal plåster: 4
Senast sedda film: Strákarnir okkar http://www.imdb.com/title/tt0427906/

Så idag var jag på bio. Bíó Paradís visar under hela sommaren isländska filmer med engelsk undertet och idag var jag, Heta och Laura och såg Strákarnir okkar som handlar om en fotbollsspelare som blir utkastad ur sitt lag när han kommer ut som bög och istället startar ett nytt fotbollslag med bara bögar i. Det var en bra film men jag har nog aldrig sett så många bögar i samma film. :)
På vägen hem sneddade jag över den aphäftiga kyrkogården som ligger bara ett par kvarter ifrån mitt hus. Jag tittade på klockan medan jag gick mellan gravstenarna och insåg att hon var exakt midnatt. Det gjorde det hela lite obehagligt, särskilt som det dels inte fanns någon annan där (det brukar alltid vara ett par stycken till på kyrkogården när jag går där på dagarna) och dels för att jag på ett ställe gick förbi en helsvart katt som satt på en hög gravsten och tittade på mig. Det var lite läskigt. Men jag stannade ändå och tog en bild på den. Och medan jag ställde in kameran för att få rätt ljus så dök det så klart upp en katt till (helt grå den här gången) och skrämde slag på mig. Lite fåglar som flög mellan gravarna skrämde också upp mig ett par gånger men jag klarade mig hem helskinnad.
Himlen var jättefin med solnedgång och råsa moln så jag fortsatte förbi huset och ner till havet där jag tog lite bilder innan jag gick tillbaka. Jag klättrade upp på de stora stenarna som ligger där för att få en bättre bild. Det var trevligt. Jag har saknat att klättra på saker även om jag vanligtvis inte gör det i kort jeanskjol (behöver jag säga att jag slängde mina nylonstrumpor när jag kom hem). Men trots alla mina års erfarenhet av att hoppa omkring och klättra på stenar så var jag ju så klart tvungen att göra mig illa. Jag var nästan nere på marken men bestämde mig för att hoppa ner på en sten till istället för direkt till marken. Självklart var ju den stenen lös så jag trillade i backen, vrickade foten och krapade upp både knäna och ena handen. Kändes ganska klantigt men jag tröstade mig med att det var stenen som var lös och därför inte mitt fel att jag trillade och att igen såg mig eftersom det var typ 00.40.
Så nu ligger jag här i min säng. Jag känner mig egentligen inte så trött men jag vet inte riktigt vad jag ska göra heller. Jag kunde läsa eller se på film men jag känner egentligen för att skriva. Vet dock inte vad. Började på en grej men det kändes ganska med en gång att det inte var det jag ville göra. Kanske duger det här blogginlägget för att nöja min kreativitet. Vi får väl se. Har annars kännt för att skriva ett till manus men den här gången till en skräckfilm. Jag har lite idéer men ingen exkakt plan än. Vi får väl se. Hoppas på att få lite feedback från mitt första manus först.
Jag är nog ganska trött ändå. Kanske borde sova istället. Jag funderar på att åka ut till Naturhistoriska Museet imorgon. Jag har ju ett busskort så då borde jag ju passa på att utnytja det och jag har hört att museet har gratis inträde och sånt gillar vi. Trevliga saker som är gratis blir ännu trevligare. :) Som att fotografera riggen på segelfartyget nere i hamnen mot en bagrund av solnedgång och grå och råsa moln. Det gjorde jag på vägen hem innan kyrkogården.
Jag tror också att jag kommer att få lön imorgon. Hoppas bara att jag kan få ett nytt jobb snart också. Jag har mailat Andrea på Nordjobb om det men hon har inte svarat än. Hoppas verkligen jag får ett nytt jobb så jag inte behöver åka hem. Vi får väl se.

"Changing a college curriculum is like moving a graveyard - you never know how many friends the dead have until you try to move them."
- Calvin Coolidge or Woodrow Wilson